DLD och läsning – avkodning och språkförståelse är två olika saker

Vanliga tecken vi ser hos barn med DLD och lässvårigheter: • Har svårt att förstå det som har lästs, särskilt längre texter • Läser långsamt och hackigt • Tappar bort sig i texten och hoppar över ord • Få ord läses automatiskt • Blir snabbt trött av läsning • Undviker läsning Känner du igen flera av dessa finns det skäl att titta närmare på avkodningen och den visuella sidan parallellt med språkarbetet.

DLD är en varaktig språkstörning som påverkar barnets förmåga att förstå och producera språk. Den är inte kopplad till hörselnedsättning, generell kognitiv nedsättning eller kända neurologiska tillstånd – det är en självständig utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som drabbar omkring 7–10 % av alla barn. Eftersom läsning bygger på språk är det naturligt att DLD påverkar läsutvecklingen. Avkodning kräver att barnet kopplar skrifttecken till ljudmässiga representationer av ord. Läsförståelse kräver att barnet förstår meningsstruktur och ordförråd. Båda delarna är krävande för barn med DLD. Det som är mindre känt är att läsning också kräver en välfungerande synfunktion. Ögonen måste röra sig exakt över texten, båda ögonen måste samarbeta och barnet måste kunna hålla fokus stabilt under ett läspass. Hos barn med DLD är den kognitiva kapaciteten redan pressad av språksvårigheterna. Om synsystemet dessutom kräver extra ansträngning blir läsningen extra tung.

Läsning kräver att två system samarbetar sömlöst: Det visuella systemet måste fånga bokstäverna exakt med ögonen, skicka stabila signaler till hjärnan och bearbeta formerna tillräckligt snabbt för att avkodningen ska kunna ske utan onödig fördröjning. Det språkliga systemet måste koppla bokstavsformer till ljud, sätta ihop ljud till ord och förstå ordens betydelse och plats i meningen. Hos barn med DLD är det språkliga systemet redan belastat. Forskning visar att barn med DLD generellt har nedsatt bearbetningshastighet, vilket påverkar hela inlärningen – inklusive den visuella. Maples (2003) och Goldstand et al. (2005) har visat att visuell-motorisk funktion har ett starkt samband med skolprestationer och att visuella nedsättningar leder till lägre prestationer i skolämnen. För barn som redan har en språkstörning betyder detta att en oupptäckt synfunktionssvårighet kan vara det som gör skillnaden mellan att klara läsningen och att ge upp. Genom att stärka den visuella sidan kan vi minska en del av den totala belastningen och ge barnet bättre förutsättningar att använda sin kapacitet till det språkliga arbetet.

Vi erbjuder inte insatser riktade mot själva DLD. Det är en språksvårighet som kräver logopediska och specialpedagogiska insatser, och de insatserna bör fortsätta utan avbrott. Det vi kan göra är att stärka den visuella sidan av läsprocessen så att barnet inte belastas mer än nödvändigt. Synträning: Vi kartlägger och tränar ögonmotorik, samsyn och fokusering. När blicken rör sig jämnare och mer stabilt över texten behöver hjärnan inte använda extra energi för att kompensera. Neuroträning: Vi arbetar med bearbetningshastighet, rytm och koordination. Dessa färdigheter stödjer inlärning generellt, inte bara läsning. Anpassad läsundervisning: Vi använder strukturerad, stegvis progression med korta pass där barnet får uppleva att det lyckas. Ett multisensoriskt arbetssätt – där barnet ser, hör och arbetar motoriskt med text – passar särskilt bra för barn med DLD. Målet är att barnet ska använda så mycket som möjligt av sin tillgängliga kapacitet till det språkliga arbetet med texten – inte till att hålla blicken stabil eller hålla fokus på rätt rad.

Barn med DLD har ofta kontakt med logoped, specialpedagog och elevhälsan. Vår roll är att komplettera – inte ersätta – dessa insatser. Vi uppmuntrar till öppen kommunikation med de övriga yrkespersoner som arbetar med barnet. Det som fungerar bäst är ett helhetsinriktat arbetssätt, där alla som arbetar med barnet vet vad de andra arbetar med. För föräldrar som undrar om vi passar för just deras barn är ett kostnadsfritt webbinarium ett bra ställe att börja på. Där förklarar vi i detalj vad vi gör och vad vi inte gör – så att du kan bedöma om det är aktuellt för er.